Daniel Theorin inledde säsongen 2012 stabilt i Bajens mittförsvar, men så var olyckan framme. Senan som fäster bröstmuskeln vid axeln gick av, vilket gjorde att han missade andra halvan av säsongen. På senhösten kunde han börja lira boll igen – och nu, lagom till att Bajens försäsong dragit igång, går han för fullt igen.
Visserligen missade Daniel Theorin årets första träning på grund av sviterna av en matförgiftning men på onsdagen kunde han vara med i gymmet och på torsdagen körde han hela fotbollspasset ute på Bosön.
- Jag hade legat däckad ett par dagar och kände mig väl inte helt hundra i kroppen, men får man bara komma igång och träna ordentligt och vila i helgen så blir det förhoppningsvis bättre till nästa vecka, säger han.
Men du kan i alla fall köra på för fullt?
- Ja, det kan jag. Läkarna säger att det tar sex månader från skadetillfället att läka den här typen av skada ordentligt. Det är ungefär så lång tid det gått nu och det känns bra, tycker jag. Jag jobbade på bra i rehaben under hösten.
Skadan han drabbades av är långt ifrån någon standardskada inom fotbollen. Det har dock inträffat tidigare, även om det är sällsynt, berättar Daniel.
- Läkaren som opererade mig sa att jag var den tredje patienten med en sådan skada som han opererat under en tid på 25 år. Jag har varit förskonad från allvarliga skador tidigare i min karriär, så nu är det bara köra på ordentligt och jobba stenhårt för att komma i bra form igen.
Det måste vara skönt att ha fått klartecken att kliva in i träningen fullt ut?
- Ja, det är jätteroligt, att få träna ordentligt igen tillsammans med grabbarna. Jag tränade själv i stort sett hela andra halvan av förra säsongen, och då är man inte delaktig i gänget på samma sätt. Så det känns väldigt kul att vara med igen.
Hur är det att lira boll igen efter så lång frånvaro? Känns det som du tappat mycket av det fotbollsmässiga?
- Till viss del sitter det i ryggmärgen, men det går mycket upp och ner under försäsongen. Ibland är det en sådan hög träningsbelastning och benen känns tunga, ibland känner man sig piggare. Men visst känner jag mig ringrostig, fast det gör nog de flesta just nu.
- Det gäller att anpassa sig till de stora ytorna nu. Jag var med lite grann i slutet av hösten, men då bara i småspel. Så det gäller bara att ha tålamod så kommer det att komma.
Kan du släppa skadan helt, eller känner du någon oro över att slå upp den?
- Nej, det kan jag inte säga. Det är bara att köra på och vara noggrann med den extra styrke- och rörelseträning jag ska göra. När man väl är ute på planen tänker man inte på det.
Hur tar du dig an den långa försäsongen? Drömmer du om seriepremiären redan nu?
- Nja, det där är nog individuellt. Jag försöker tänka så kortsiktigt, att se till att vara så väl förberedd jag kan till nästa träningspass. Så jag bryter ner det till så små bitar och ser till att äta och vila så jag är så pigg det går till nästa dag. Jag blickar inte framåt så mycket, även om man förstås har kommande matcher lite i bakhuvudet.