Det är dags för årets första Personligt - intervjuserien där vi pratar med Hammarbys spelare om mer än bara fotboll. Först ut är backresen Thomas Guldborg Christensen.

29-årige mittbacken Thomas Guldborg Christensen kom till Hammarby i augusti i fjol och har presenterat sig på planen där han gjort ett stabilt och säkert intryck. För många supportrar blev hans snabbt en favorit. Jag träffade honom på Årsta IP för en pratstund om livet utanför fotbollen och hur han trivs i nya klubben.

Thomas är uppvuxen i en liten naturskön stad utanför Köpenhamn. Intresset för sport fanns med redan från början, då föräldrarna är idrottsintresserade liksom hans båda systrar som spelat tennis och simmat. 

Thomas själv höll på med flera sporter som barn, men satsade främst på tennis och fotboll. Tennis spelade han på hög nivå och rankades som nummer 15 i Danmark när han var i 14-årsåldern. Men det var aldrig något svårt beslut att det var just fotbollen han skulle satsa på.

- I tennisen var man ensam på planen och jag gillar lagsport. Att man vinner tillsammans och att man förlorar som ett lag. Jag tycker om att vara med och bygga ett bra lag.

Det är genomgående i hela intervjun, Thomas intresse att få laget att fungera och att hjälpa andra till framgång. Så även i det privata där han utbildat sig inom Human Resources Management.

Intrycket av dig på planen är att du gärna tar ansvar och du känns som en ledartyp. Är du det?
- Ja, jag tar jag gärna ansvar och vill motivera mina medspelare för att få det bästa ur laget. Jag har jobbat med coacher som lärt mig hur jag kan ta ansvar med den position jag har och dela med mig av min erfarenhet. Jag trivs med den rollen. Jag gillar att jobba hårt, men jag tycker också om när mina lagkompisar gör succé. Och om jag bara har lite med det att göra, så går jag hem och är glad. Jag ser mig själv som en lagmänniska och nu har vi många spelare i laget som vill ta ansvar. Det känns väldigt bra.

Har det alltid varit självklart för dig att bli fotbollsspelare, eller har du haft en plan B?
- Det har alltid varit självklart att satsa på fotbollen, samtidigt som jag studerat hela tiden. Båda mina föräldrar är lärare, så det har också varit en självklarhet att läxan skall göras innan träningen. Det föll sig naturligt att det var fotboll som gällde och jag gick framåt till jag var 20 år och skadade mig. Min karriär fick ett avbrott och jag kämpade under ett och ett halvt år för att komma tillbaka samtidigt som mina kompisar fortsatte sin utveckling. Då började jag på allvar tänka ut en plan B och började plugga. Jag har en fil kand i idrottsekonomi och senast pluggade jag Human Resources Management för min master. Det har jag pausat nu.

Om du skulle se dig själv i ett annat yrke, vad skulle det vara?
- Jag har jobbat några månader på kontor, det tyckte jag gick alldeles för långsamt. Jag måste ha ett mer praktiskt jobb. Jag gjorde praktik som HR-konsult i somras för ett danskt företag med fokus på utveckling och talanger och hur fler kvinnor skulle få möjlighet att göra karriär inom företaget. Det tycker jag var väldigt intressant och kul.
- Jag gillar att coacha människor och jobba med det mentala, hur man ska komma framåt, sammanfattar Thomas.

Hur trivs du i Stockholm?
- Jag trivs verkligen bra och tycker att Stockholm är en jättefin stad. Jag tycker om att det är olika stadsdelar med olika karaktär. Jag älskar Köpenhamn och tycker att det är många likheter.

Vad gör du när du inte spelar fotboll, när du vill koppla av?
- Jag gillar att kolla tv-serier, då kopplar jag verkligen av. Eller en bra film, gärna på bio. Bästa sättet att inte tänka på fotbollen är att träffa vänner, äta gott och kanske se en film.

Har du någon/några favoritserier?
- Åh det är många!

Det hörs att han menar det och jag ser att han nästan blir matt av frågan.

- Lost, Entourage, How I met Your mother, Mad Men. Det är några i alla fall. Det finns så många bra filmer också. Min favoritfilm är italiensk, La vita è bella eller Livet är smukt som den heter på danska. Den är fantastiskt!

Vad gillar du för musik?
- Coldplay och U2 är de stora grupperna i mitt liv. Men jag gillar också elektronisk musik, rap och R'n'B. Det blir olika musik beroende på om jag ska slappa eller ladda. Swedish House Mafia är bra för att komma i stämning innan match.


Foto: Anna Wester

Lite om Hammarby då, hur hamnade du här och vad kände du till om Bajen innan?
- Jag kände till Hammarby, jag visste att Christian Traoré och Mikkel Jensen spelade i Hammarby och sen har jag träffat svenska spelare i Danmark som spelat här. Och så känner jag Rynell sedan tidigare. När han precis kommit till Hammarby och jag var i Stockholm så åt vi lunch och han visade YouTube-klipp från matcher. Jag var glad att han kommit till en så bra klubb, vi skojade och han sa att jag borde komma efter. När Hammarby sen frågade om jag ville komma hit så kände jag direkt att jag absolut ville det.

Blev det som du tänkt dig?
- Det har faktiskt varit bättre än jag väntade mig. Jag visste att Hammarby hade mycket fans, men jag visste inte att det var så passionerat som det är. Det är helt fantastiskt att spela på Söderstadion och jag gillar ambitionen som finns i klubben. Jag kommer från en klubb där vi hade typ 1000 supportrar hemma och 50 borta, så det blev en stor skillnad. Och jag blir extra tänd när det är mycket folk som hejar på.
- Jag kände mig verkligen välkommen hit och det är viktigt för mig. Allt känns professionellt och det gör att jag vill jobba ännu hårdare.

Kollar du mycket på fotboll? Följer du några ligor?
- Ja, jag ser mycket på fotboll och följer Premier League, danska ligan och nu självklart Superettan. Manchester United har varit mitt favoritlag sedan jag var liten, jag gillar vinnarmentaliteten där. De kanske inte alltid spelar bästa fotbollen, men de jobbar alltid hårt för att vinna.

Har du satt upp några mål för säsongen?
- Jag har ett mål med det här året och det tror jag att alla i Hammarby har. Det är att göra en jättebra säsong och gå upp i Allsvenskan. Vi kommer verkligen att jobba stenhårt för att nå målet. Vi vet att det blir tufft för alla vi möter vill verkligen slå Hammarby.

När vi pratar om det sista, målet om avancemang som vi alla har, knyter sig magen lite. Av oro, men främst av förväntan och längtan tills det drar igång på allvar. Jag känner mig glad och upprymd när jag lämnar Årsta. Första spelarintervjun för året är gjord. Ett vårtecken för mig. Och jag konstaterar också att Guldborg var precis så trevlig som jag hade väntat mig, väldigt trevlig alltså.

5 snabba
Favoritplats på Södermalm: Nytorget med alla mysiga kaféer och restauranger.
Bästa fotbollsspelare i världen: Messi.
Bästa mat: Mammas och Yvonnes.
Bästa tv-serie: Då väljer jag en dansk, komediserien Klovn.
Bästa sång från fansen: Just i dag är jag stark. Den ger mig gåshud varje gång.

Foto överst: Andreas L Eriksson