"Videojuggarna" om tiden i Bajen
I december 1999 gjorde Hammarby två av svensk fotbolls mest klassiska värvninga: Videojuggarna Bogic Popovic och Dragan Vasiljevic. I det senaste numret av Sportmagasinet talar Allsvenskans kanske två sämsta värvningar genom tiderna ut.
- Hammarby betalade stora pengar för mig och fansen frågade "Varför spelar inte Bobi?". Då hittade Sören Cratz på sagor om mig som ursäkt. "Bobi är alkoholist, Dragan är bög", säger Bogic Popovic, till tidningen.
Foto: Bildbyrån
Dragan Vasiljevic, 34, har efter en tid i isländska division 2-klubben Ungmennafélagio Fjölnir återvänt till Jugoslavien. 31-årige Bogic Popovic la av med fotbollen för ett halvår sedan. Fem år efter misslyckandet i Hammarby ger "videojuggarna" sin version av vad som gick snett under deras tid i Hammarby.
Inför säsongen 2000 gjorde Hammarby klart med Hajduk Belgrads 25-årige anfallare Bogic Popovic och hans tre år äldre landsman, försvararen Dragan Vasiljevic från Radnicki Nis. Bajen hade spelarkris och värvade de två jugoslaverna trots att de var helt okända i Sverige. Det enda man hade sett av spelarna kom från ett videoband – en så kallad pr-video.
Spelade en halvlek
Dragan och Bogic var även okända för de svenska journalisterna. För att få veta mer ringde tidningen Dagens Nyheter upp en tränare i den jugoslaviska förstaligan.
- Jag är mycket tveksam till att Popovic lyckas i Sverige, sa tränaren, som ville vara anonym. Anledningen till att Popovic gör så många mål är att man hela tiden spelar på honom.
- Han är inte snabb utan en rätt robust spelartyp. Skulle han vara riktigt bra så skulle han spela i Partizan, storlaget i Belgrad.
Vid tillfället ledde dock Popovic den jugoslaviska skytteligan med 14 mål på 19 matcher. Tvåa och trea låg Partizans toppduo Sasa Ilic och Mateja Kezman med 13 respektive 11 mål.
- Men det är låg, mycket låg standard på jugoslaviska ligan just nu, menade tränaren.
Den jugoslaviske tränaren skulle snart få rätt. Popovic spelade endast 45 minuter i Allsvenskan och hann med att bråka med både tränare och medspelare. I september lämnade Bogic Popovic Sverige. Dragan Vasiljevic gjorde totalt en hel match och två kortare inhopp. I april 2001 avbryts det treåriga kontraktet mellan Dragan och Bajen.
- Mitt absolut största problem var att jag buntades ihop med Bogic Popovic. Vi var två helt olika personer och uppförde oss på helt skiljda sätt, men ändå verkade folk tycka att hans dåliga beteende hade med mig att göra. Till och med tränaren verkade tro att det var så, säger Dragan, till Sportmagasinet.
- Jag gjorde mitt bästa, tränade hårt och gjorde allt de kunde begära, men det var kört ändå. Jag pratade med Sören Cratz om det flera gånger, och han lovade att jag skulle få chansen. Ändå förändrades ingenting. Till sist hade jag inte kvar någon mental energi för att fortsätta försöka. Jag orkade inte arbeta utan att få något för det, utan bestämde mig för att lämna klubben, fortsätter han.
Skyller på Cratz
Bogic Popovic är mer frispråkig. Han skyller hela sitt misslyckande på dåvarande tränaren Sören Cratz.
- Från början var det mitt fel. Vi åkte på träningsläger till La Manga, och jag skötte mig inget vidare. Jag tränade dåligt och drack öl i stället. En kväll blev det riktigt sent, berättar Bogic för Sportmagasinet.
Just den kvällen menar Bogic var en direkt avgörande faktor till att han inte fick mer än en halvleks speltid i Allsvenskan.
- Okej, jag var ute och söp, men jag förtjänade fler chanser. Jag sa att jag kunde betala hur mycket som helst i böter. 5 000 tyska mark – inga problem. Men Sören Cratz lyssnade inte. Jag fick aldrig chansen igen och allt på grund av en kväll. Vad kunde jag göra?
- Hammarby betalade stora pengar för mig och fansen frågade "Varför spelar inte Bobi?". Då hittade Sören Cratz på sagor om mig som ursäkt. "Bobi är alkoholist, Dragan är bög". Såna saker spred han ut. Det är så han arbetar, Cratz.
Enligt Sören Cratz är Bogics påståenden rena påhitt.
- Naturligtvis bara dumheter. Du kan nästan vara hur dålig som helst och ändå bli accepterad i ett svenskt omklädningsrum – så länge du är professionell, jobbar för laget och bjuder till på träning. Gör man inte det så klarar man inte svensk fotboll, och Popovic blev väl aldrig riktigt accepterad i gruppen, säger Cratz, till Sportmagasinet.
Efter en träningsmatch mot Djurgården insåg Popovic att han inte hade någon framtid i Hammarby.
- Jag var lysande. Jag detroniserade Djurgårdens spelare; de var som luft för mig. Om en Premier League-klubb hade sett mig hade de köpt mig direkt. Sedan kom helgen – och jag fick inte ens sitta på bänken, säger Bogic.
I stället valde Cratz, enligt Popovic, att satsa på Andreas Hermansson och Cesar Pacha. Något som Popovic än i dag inte kan förstå.
- Jag har aldrig sett två så dåliga anfallare. Ingen teknik, ingenting. De hade inte ens platsat i albanska ligan. Hade de varit serber hade de kanske fått plats i tredjedivisionen, men jag tvivlar. Jag har aldrig sett dem göra mål ens då vi spelade tvåmål på träning.
Bogic gav upp fotbollen och började hänga på Stockholms krogar och barer i stället.
- Golden Hits, Friday´s, Spy Bar, London/New York... Fråga mig om ett ställe och jag känner till det.
Fotnot: Mer bakgrundsfakta och fler "sköna" citat från "Video-juggarna" finns att läsa i nya numret av Sportmagasinet.
Andreas Bjunér
andreas.bjuner@hammarbyfotboll.se