Inför årsmötet i Hammarby IF Fotbollförening, som hålls den 5 mars, så träffar du i vanlig ordning de av valberedningen föreslagna styrelsekandidaterna i en intervjuserie. Sist ut är Mattias Fri, nominerad till omval som ordförande med ett års mandatperiod, alltså till årsmötet 2025. Intervjun är en transkribering av det längre samtalet med programledare Isak Wahlberg i senaste avsnittet av Just Idag.

Vill du hellre lyssna på intervjun med Mattias Fri gör du det här.

Vi sitter här och pratar torsdagen den 29 februari och i nästa vecka är det dags för årsmöte. Och jag tänkte att vi skulle ta och prata lite om det, i stora drag. Men först och främst, du står ju inför omval, för en fjärde mandatperiod som ordförande i klubben. Hur ser du på det, att det dels börjat bli ett par år, men att du också gärna fortsätter?
– Ja, hur ser jag på det? Det är ju en ära att bli nominerad och framför allt en ära att ha blivit vald till tre mandatperioder av medlemmarna. Och det här är ju ett uppdrag som väljs på ett år åt gången, så man tar ett år i taget.

Och du är peppad på ett potentiellt kommande år, då?
– Ja, absolut, annars hade jag inte kandiderat.

Nej, och det är ju en kandidatur det ändå handlar om. Varför ska du bli omvald?
– Nu hade vi ett år med en del besvikelser förra året, absolut, det ska vi jobba på bästa sätt för att det inte upprepas i år. Men det är väl den långsiktiga utvecklingen. Vi håller på och bygger upp den här klubben, vi är på väg någonstans och vi jobbar helt enkelt med det. Och det är jag, om medlemmarna vill, gärna med och fortsätter att försöka driva utvecklingen framåt så att vi någon gång i framtiden får det Hammarby vi förtjänar.

Om du summerar förra årets arbete, vad gjorde du och styrelsen under 2023?
– Om vi pratar föreningsstyrelsen, så har vi ju jobbat med de frågor som har varit på bordet. Vi påverkas väldigt mycket av hur det går på planen, såklart. Även om herrarna hade en säsong som sportsligt var en besvikelse, så hade damerna inte det. Vi märker också att intresset och engagemanget runt klubben inte har påverkats av herrarnas allsvenska placering förra året, tvärtom.

– Vi har jobbat med de frågor som ligger föreningsstyrelsen närmast, nämligen ungdomsfotbollen. Ett stort fokus är och har varit anläggningsfrågor, där vi jobbar på olika spår hela tiden för att säkerställa att vi får fler fotbollsytor eller fotbollsplaner i vårt område som barnen kan spela fotboll på, det har varit en stor sak.

– Sedan har det också varit en hel del arbete med strategin, såklart. Det är något som omfattar hela Hammarby, inte bara föreningen utan lika mycket eller kanske ännu mer bolaget. Det är en process som pågått under lång tid, vi påbörjade en resa för en massa år sedan, där vi succesivt har tagit steg. Och nu tog vi ett steg till, där vi utifrån det strategiska arbete som gjorts tidigare frågade oss hur vi kan utveckla det här ytterligare; bli tydligare och mer mätbara i det vi gör.

Angående planfrågorna – vi ska komma in på det lite senare också då det är mycket anläggningsfrågor i motionerna – jag vet att det finns större tankar kring Gubbängsfältet exempelvis, men om vi tittar på det lite mer vardagliga påverkansarbetet gentemot politiker i de här frågorna, har vi kommit någonvart där under året? Har det hänt något märkbart?
– Absolut, det tycker jag. Gubbängsfältet är ju det folk vet mest om, för det har vi pratat mest om, men det finns ett antal andra projekt där vi har ett nära samarbete med staden för att se om vi kan skapa helt nya fotbollsytor utöver det vi pratar om i Gubbängen, så är det.

Det här är ju en fråga som väcks allt mer i svensk fotboll överlag, även kopplat till landslagsnivå, att det börjar bli ett allmänt problem att våra ungdomar inte har utrymme att utöva fotboll. Har det märkts en attitydförändring hos politikerna där?
– Vi tror nog det. Vi tycker att vi har sett en skillnad under det senaste året, att det finns en stor förståelse för behovet av att möjliggöra för ungdomar att få idrotta i allmänhet, och spela fotboll i synnerhet då i vårt fall. Det tycker jag att man kan känna av, att det är en skillnad; att man vill bidra och vill få till en förändring från politiskt håll. Mer nu än vad känslan har varit tidigare, i varje fall.

Om vi tittar på styrelsearbetet, hur det faktiskt ser ut. För det kan vara lätt att prata om en styrelse som ett gäng gråa eminenser som i något rum och pratar. Hur går det faktiskt till under ett år? Hur ofta träffas ni, vad jobbar ni med då, på vilket sätt går det till?
– I föreningsstyrelsen har vi tio styrelsemöten på ett år. De går till på så sätt att det finns ett antal punkter som är återkommande, och så är det lite ad hoc; vad är det för aktuella frågor just nu? De punkterna som alltid kommer upp är rapportering kring läget i organisationen i form av en föreningsrapport och en rapport från bolaget, plus en uppföljning av ekonomin och utfallet sedan senaste möte, hur vi förhåller oss gentemot budgeten. Sedan kan det vara andra frågor – anläggningsprojekt, evenemangsfrågor och annat.

– Upplägget är numer så, att för att tillgängliggöra informationen så långt det är möjligt för de som sitter i styrelsen, så har vi en föreningsrapport som föredras av föreningschefen och sedan jag kom in i styrelsen igen 2021 även en punkt där vd:n föredrar bolagsrapporten. Anledningen till att vi vill ha verksamhetscheferna som föredrar de här rapporterna är att det alltid ska finnas möjlighet att ställa frågor. Man ska inte behöva ta tillbaka frågor och sedan ställa dem till organisationen, utan om möjligt ska de kunna besvaras vid sittande bord, helt enkelt. Sedan har vi även rapporter från sporten i olika former, vid olika tillfällen. Från sportchefer eller från teknisk chef.

Och arbetet som utförs då, för jag tänker att det inte går till så att man slår sig ner tio gånger om året och gör allt då, utan det pågår väl däremellan också. Hur är det där löpande arbetet strukturerat? Är det olika projektgrupper som sitter med frågor och drar i dem under tiden?
– Det kan det vara. Det finns vissa undergrupper, som att vi har ett sportråd för ungdomsverksamheten och personer som jobbar dedikerat med anläggningsfrågan. Men typiskt sett i en styrelse fattar vi beslut och så ger vi ett uppdrag till organisationen att utföra någonting. Det är väl den vanligaste formen.

Ifall man vill läsa på om alla delarna som föreningen innefattar, så finns det ju en verksamhetsberättelse för 2023 där du inleder med ordförandens ord. Det är då väldigt tydligt hur strategi- och identitetsarbetet präglat 2023 väldigt mycket, så jag skulle vilja höra lite mer om dina tankar och idéer och syn på de här frågorna. Varför de är viktiga, varför vi jobbat med dem och vad vi vill att resultatet ska bli.
– De är viktiga av flera skäl. Dels är det generellt sett alltid viktigt att börja med ”vilka är vi, varför finns vi?” och därför blir identitetsarbetet en viktig grund för strategi och andra frågor. Och det blir extra viktigt i en medlemsstyrd organisation. Vi sitter ju där på medlemmarnas uppdrag och ska utveckla den här verksamheten i den riktning som medlemmarna vill, och då är det viktigt att försöka definiera det; vad är Hammarby och vilken väg vill vi att Hammarby ska gå?

Det som detta mynnat ut i, då. Identitetsbegreppet har förstärkts, men också kopplats till en strategi som ska genomsyra hela Hammarby. Hur ser du på det arbetet? Vad ska det generera och hur ska vi arbeta med de frågorna?
– För mig blir identitetsdelen av strategiarbetet, ihop med vision och övergripande mål, någonting som man ska testa de beslut man tar mot. Är det här beslutet i enlighet med vilka vi är och var vi vill någonstans? Det är liksom en checklist för oss, eller inte bara för styrelsen utan egentligen för hela organisationen: är det här det vi vill vara, är det här vår identitet? Då måste vi se till att de beslut vi fattar ligger i linje med det. På så sätt är det en kontroll och en påminnelse till den i organisationen som ska fatta ett beslut: hur förhåller sig det här beslutet till de övergripande målen?

Och som styrelseordförande i både förening och aktiebolag landar ju mycket av det som i slutändan ska beslutas om i relation till den här strategin på ditt bord vid något tillfälle. Hur trubbigt eller enkelt är verktyget att jobba med? Blir det lättare att bedriva verksamhet som ett resultat av det här? ”Det är långt från strategin, det blir ett nej”? Kan det finnas kantbollar som blir svåra att hantera?
– Det finns alltid svåra frågor att hantera, men jag tänker att det blir lättare om man har ett ramverk att förhålla sig till hela tiden. Sedan är det alltid svåra frågor, sådana finns det ju jämt. Men det är ett stöd och en påminnelse att ha ett ramverk som vi har enats runt från början.

Sett till förra året är det inte svårt att titta på de stora framgångarna i termer av exempelvis alla ungdomsspelare från Hammarby-led som kom upp i A-lag, och inte minst damernas resultat. Men tittar man på sådant som inte syns lika mycket – vilka skulle du säga att de stora framgångarna varit i föreningens arbete under året?
– Jag tror att det du nämner nu är resultatet av många års bra arbete. Det var ingenting som någon styrelse fattade beslut kring 2023, utan utfallet som vi ser när det gäller framväxten av nya, unga grönvita talanger är frukten av ett arbete som pågått i tio år. Och det är det som man ska tänka på när det gäller styrelsearbetet, att vi fattar sällan beslut som påverkar nästa match, utan vi ska ha en lång horisont hela tiden och se till att vi får den där återkommande framgången. Att vi rör oss i den riktningen som vi bestämt.

Men har vi några sådana stora milstolpar under 2023, som känns som att ”här har vi verkligen fått något på plats som stärker oss över tid”?
– Några uttryck för det som jag tycker att man kunde se, det är att vi i båda våra representationslag men kanske allra tydligast i herrlaget… Jag tror att vi haft matcher där vi haft upp till åtta spelare från Stockholm och fem eller sex som är fostrade i Hammarby. Det är ju någonting som aldrig har hänt i modern tid i Hammarby. Det är en indikator på att vi är på väg åt rätt håll med det vi försöker åstadkomma.

Och utmaningar; vad har varit svårare än vi tänkt under året att förhålla sig till? Vad har ställt till problem för oss?
– Man påverkas ju alltid i en fotbollsklubb när resultaten inte går med en. Och då är det viktigt att man kommer ihåg var man är på väg och vad man ska göra, och inte blir kortsiktig i sina beslut. Och det är en jätteutmaning när det går emot, som det gjorde förra året.

– Sedan är det också saker som påverkar… som aldrig blir riktigt som man hade tänkt sig, tajmingmässigt. Att det är nyckelpersoner som väljer att gå vidare i sina karriärer, till exempel, då måste man hantera det. Och det är klart, att det hade vi också förra året. Jesper lämnade ett jättestort hål efter sig när han lämnade, han har varit här i sex år och varit starkt bidragande till att vi är där vi är i dag, så när det händer är det en stor utmaning att hantera. Sedan tycker jag, snart ett år senare, att vi har lyckats bra med det. Jag tycker Micke och senare också Adrian kommit in och byggt vidare på det vi hade, på ett väldigt bra sätt.

Mer konkret då – jag förstår att ni jobbar med en lång tidsram, men om vi tittar på åtgärder. Vad har implementerats under året? Vad har ni jobbat med som är på plats?
– Det konkretaste som vi kommit i mål med och tagit beslut på är ju vår vidareutvecklade strategi. Sedan har vi kommit långt när det gäller Gubbängsprojektet, det är jättebra. Tittar man på akademisidan så har man nu i och med HTFF-akademin dubbla lag, både HIF och HTFF, i P17- och P16-Allsvenskan i år, vilket ger en plattform för ännu fler unga, lovande spelare att visa vad de kan bli.

Har det övergripande varit ett år som präglats mer av att fortsätta och fullfölja processer, eller har det varit ett år där ni startat upp mycket nytt? Hur har ni legat till där?
– Jag tycker att det har varit lite både och, det är det ju liksom alltid. Det är klart att de senaste månaderna också präglats av att vi har bytt huvudtränare i båda våra representationslag. Det är ju en stor process som påverkat, kanske inte för föreningsstyrelsen, men för bolagsstyrelsen. Men det är också ett exempel på processer där vårt strategiarbete gör arbetet lättare för oss, för där har vi kunnat använda det jobb vi har gjort för att säga ”det här är det som Hammarby är och vill bli”, vi har kunnat presentera det för tränarkandidater och kanske också kunnat sålla tränarkandidater utifrån spelidé och övergripande målsättningar. Det finns ju många bra tränare där ute, men det är inte säkert att alla passar just för de här uppdragen. Så det är sådant som påverkar hela tiden, händelser som man inte har planerat in.

Och om vi tittar på den sportsliga strategin, så har jag pratat med många från AB:t och representationslagen om det här den senaste månaden. Men om man tittar på hur strategidokumentet ska implementeras i hela föreningen… hur är den horisonten; hur lång tid kommer det ta att anpassa klubben efter det?
– Det beror lite på vilken del av verksamheten det är, för olika delar har kommit olika långt. Det kommer vara en kontinuerlig process där det kanske tar… om man bryter ner det i olika delar, så kanske det kommer dröja två år innan truppstrategin som ju är en del i det här är fullt genomförd, och då får det ta två år. Den tid det får ta.

– Sedan är inte det här strategidokumentet hugget i sten. Det kommer utvärderas och utvecklas, så det kommer inte vara identiskt om två år mot vad det är nu. Kanske inte ens om ett år, det kan finnas saker att skruva eller justera för att vi lärt oss något eller sett att det finns vägar som är bättre. Men det viktiga är att vi håller oss till det. Det är det vi benchmarkar mot hela tiden.

Apropå att lära sig – vad skulle du säga att du har lärt dig under förra året?
– Om man tittar på mina tre mandatperioder som ordförande, så var det väl första gången vi hade motgång och det lär man sig mycket av. Det var många bra lärdomar från det.

Vill du ge ett konkret exempel?
– Det är lätt att säga hur man ska göra och hur man ska vara när det inte finns något tryck utifrån, men när det finns tryck utifrån så reagerar alla människor på det mer eller mindre, men på olika sätt. Det är väl en lärdom.

Och då är vi framme vid nuläget. Var skulle du summera att Hammarby står, här och nu?
– Vi är på en bra plats. Vi känner att vi har en bra grundverksamhet, vi har vår breda stora ungdomsverksamhet som är basen i verksamheten. Vi har våra akademier som går framåt och utvecklas ständigt. Och vi har också börjat hitta rätt, tycker jag, med våra representationslag. Det kan säkert ta lite tid och kommer inte vara en spikrak resa, men vår bedömning är att vi är på rätt väg. Sedan kommer det alltid komma gupp i landsvägen.

Ekonomin i föreningen, då. Det blir ett litet minusresultat där också. Vad skulle du säga att det beror på?
– Jag kan börja med att säga att minusresultatet är något lägre än det budgeterade minusresultatet. Det är väl bra, att vi håller oss till vår budget. Vad det beror på… jag tror att den största saken är kostnadsökningarna, alltså inflationen, som påverkar resor och inköp som behöver göras. Det påverkar definitivt. En sak som vi också noterat, är att tittar man på föreningens ekonomi under senare år, så har det alltid dykt upp ett antal utbildningsbidrag eller transferintäkter för att unga spelare från akademin har valt att gå till andra klubbar. Det gjorde det inte under förra året. Vi behöll dem. Och det är någonting positivt i sig.

Ja, vi har kommit till ett läge ekonomiskt det här året där vi röner framgångar i sådant vi inte lyckats med tidigare, exempelvis behålla spelare längre. Istället blir det ett utfall på andra sidan, att vi går lite back istället. Hur förhåller vi oss till den ekvationen?
– Tanken med det är ju att de här spelarna ska vara kvar här för att de ska leverera för oss på planen, och sedan kanske generera en intäkt i att de går vidare. Vi har ju varit i en position, när vi började få in så pass bra spelare att andra klubbar faktiskt var intresserade av dem och så har det ju inte alltid varit om vi går långt tillbaks i tiden, att vi var tvungna att sälja när det var någon som var intresserad.

– Nu har vi ett så brett utbud av talang och potential att vi gärna ser att de här spelarna blir kvar lite längre och är med och bidrar till sportsliga resultat innan de går vidare. Så svaret på din fråga blir ju att det kan bli ett litet glapp, kanske, men tanken är att det ska generera mer sportsliga resultat och ekonomiska förutsättningar för att utveckla verksamheten ännu mer längre fram.

Det är ingen hemlighet att det skulle bli så här, det har ni ju pratat om i många år, så det kommer inte som någon chock. Men nu när ni är i det här lilla glappet, hur jobbar man med att behålla is i magen för att exempelvis ta ett minusresultat i både förening och aktiebolag? Det ser ju läskigt ut. Hur förhåller man sig till det, så att man inte dras med i en eventuell oro?
– Jag skulle säga att en förutsättning för att man ska kunna ta det och hantera det, är ju att vi innan faktiskt har haft väldigt goda resultat. Jag vill minnas att vi hade dryga 40 miljoner plus året innan. Och det är ju så där det blir, när man har en ekonomi som bygger ganska mycket på transferintäkter, för de är inte jämna över året. Nu har vi byggt upp en buffert. Om det största målet för oss med året var att ha ett plusresultat, då hade vi kunnat sälja spelare förra sommaren, men vi är ändå en fotbollsklubb som vill vinna fotbollsmatcher och då hade vi råd att prioritera: ”Vi vill behålla de här spelarna nu för att de ska bidra på planen, och så kanske vi kan sälja dem någon gång senare, men först ska de vara här och spela fotboll.

Om vi tittar på föreningssidans sportsliga verksamhet så har ni ju framgångar i akademierna, men hur har utvecklingen sett ut i bredd och utvecklingsblock vad gäller våra ungdomar?
– Om man ska ta bredden först, så är det första jag kommer på att prata om den här spännande utvecklingen där vi har vidgat Bajenland en del, genom att vi numera finns längs röda linjen. Där finns det ju områden utan starka lokala föreningar, men där det samtidigt finns ett stort intresse för att spela fotboll bland ungdomarna. Där har vi etablerat oss och skapat en bra verksamhet för de barn som finns där, det är jätteroligt.

Kan vi gå in mer konkret på det – var finns vi och var ämnar vi att finnas framåt?
– Vi finns i Sätra-området. Sedan beror det på – vi är där för att det finns ett vakuum där. Det finns ingen anledning att vi ska börja erbjuda utvecklingsblocksverksamhet på ställen där det redan finns bra fotbollsverksamheter, utan man får se lite var det finns ett behov. Det är väl en sak kring utvecklingsblocket.

– På akademisidan kan vi väl se att vi, på ett sätt som vi inte gjorde för ett antal år sedan, attraherar väldigt många begåvade fotbollsspelare. De vill komma till Hammarby.

Hur förhåller vi oss till det, då? Någonstans är väl ändå drömmen att man förlänger med Oliver Dovin och då har man den där bilden på honom som åttaåring i Hammarbytröjan, man vill kanske inte i samma utsträckning ha en knattebild på en spelare från Öster. I takt med att vi utvecklar oss och når de målen vi vill, så dyker det upp nya frågeställningar...
– Det är klart att rent känslomässigt vill man ju att alla ska se ut som Markus Karlsson på cv:t, bara Hammarby rakt igenom. Men så är det ju inte riktigt. Det är väl ett betyg till vår verksamhet att ambitiösa och begåvade fotbollsspelare vill spela i Hammarby. Det är ett tecken på att de i alla fall tror att det här är en bra verksamhet.

Det verkar det ju vara också med tanke på hur mycket speltid de fick förra året, våra akademilirare. Om vi går vidare till det som står för dörren – årsmöte på tisdagen. Det är bevisligen stort engagemang; vi har fått byta till en större lokal och det har kommit in rekordmånga motioner. Hur känns det?
– Det är ju jättebra. Det är jätteviktigt. Det har de senaste veckorna varit en debatt om föreningsdemokrati i olika sammanhang i media, delvis kanske drivet av våra initiativ i olika viktiga frågor för våra medlemmar, som VAR till exempel. Det är i grund och botten positivt att det finns stort intresse för en så viktig händelse som årsmötet. Det är ju det högsta beslutande organet i Hammarby. Det är viktigt att vara där.

Du och jag satt för ett år sedan och hade en liknande intervju, där vi summerade föregående år och pratade om 2023. Då pratade vi om arbetet med just medlemsrekrytering och årsmötesdeltagande. Nu har vi ju ett stort deltagande i år vilket ju känns bra, men på vilket sätt har man arbetat med det här?
– Det är ett viktigt uppdrag vi har, att informera medlemmarna om verksamheten. Och vi har ju lagt mer och mer krut på det under de senaste åren. Jag tänker att ju mer vi lyckas med det, desto mer intresse blir det. Så det kanske är det. Sedan är det svårt att veta varför det blev en fördubbling av antalet motioner det här året jämfört med tidigare år.

När vi är inne på motioner, då. Hur skulle du summera dem; var handlar de om? Vad är folk intresserade av att påverka och engagera sig i?
– Det är väldigt brett, tycker jag. Det finns några som handlar om hur fotbollen utvecklas och vad vi kan göra för att utveckla Hammarby som en del av svensk fotboll, sedan finns det ett stort antal som handlar om supporterskapet på olika sätt. Jag tycker att man som en tråd genom olika motioner kan se att det finns många tankar och ett stort intresse kring vår historia och vår identitet.

Om vi bryter upp det lite. Det är en del om biljetter, om merch, om bortamatcher och i förlängningen föreningsdemokratiska frågor också. Om VAR-debatten, vem som ska leda svensk fotboll framåt… Det är mer än någonsin när det gäller supporterfrågor. Vad tror du att det beror på?
– Det beror ju på att supporterengagemanget är stort och så tror jag också att det kan bero på att det finns en grundläggande oro kring var fotbollsvärlden är på väg. Jag vill tro att folk ser det som att det är viktigt att vi värnar vår särart. Svensk fotboll finns det ju mycket att säga om som kan förbättras, men vi har någonting som väldigt många i andra länder är avundsjuka på – modellen med våra föreningsstyrda och medlemsägda föreningar. Det handlar om att värna den och trygga att den finns kvar. Som jag ser det är det vår största styrka i förhållande till en omvärld med multiklubbägande och ökande kommersialisering. Det tror jag också påverkar.

Och vad är Hammarbys förhållningssätt? Hur ser vi på de här frågorna som är viktiga för supportrarna i termer av vem som får gå på match, hur viktig vår identitet är i hur den symboliseras i merchförsäljning, i motståndet mot VAR? Hur ser Hammarby på vad Hammarby och svensk fotboll fortsatt ska vara?
– Det är ju det som årsmötet ska bestämma. Det är så det är. Sedan ska vi uttolka det och leverera på det.

En till fråga som man ser en del av, som jag också vet är viktig för föreningsstyrelsens arbete, är ju anläggnings- och plan frågorna. Vad är målbilden med dem?
– Målbilden är att vi ska ha så mycket träningsytor att vi kan bedriva den verksamhet som vi vill och som ungdomar i Söderort vill ha av oss, det vill säga att vi kan ha en högkvalitativ fotbollsutbildning på alla de nivåer vi vill spela fotboll på, och att vi kan erbjuda det till alla de ungdomar som vill vara med i det.

Och som medlem, supporter eller engagerad förälder – vad kan man göra som enskild individ för att hjälpa till? För det känns som ett samhällsproblem, någonstans.
– Ja, det är det ju. Det är inte ens ett fotbollsproblem. Om man tittar på den här stan så saknas det idrottsanläggningar för alla idrotter, skulle jag tro. Det gäller väl att påverka de som fattar besluten. Vi försöker ju påverka de politiska beslutsfattarna till att inse att det här är viktigt och det är ju någonting vi kan göra tillsammans.

Ytterligare en aspekt av årsmötet är att det ska ske lite nyval och omval. Hur går processen till kring de här nya ansiktena, vad är det som föranleder att Rolf Wikström och Anna Smångs Alm presenteras som potentiella nya medlemmar i styrelsen framåt?
– Det är valberedningen som sköter det där. De gör löpande en utvärdering av styrelsearbetet och intervjuar styrelseledamöter, och så får de väl utifrån det en bild av vad de tycker kan vara viktigt att tillföra och om det är dags att byta någonting. Det är ett utvärderingsarbete som de gör och som styrelseledamot har man den dialogen med valberedningen, vad man tycker om arbetet, hur det fungerar.

Och vilka kompetensbehov har en fotbollförenings styrelse? Vad behöver finnas där för att den ska kunna drivas på ett bra sätt?
– Jag tror att det där är ganska olika från förening till förening. Vi är ju en väldigt stor förening och det innebär att man inte arbetar praktiskt på samma sätt som man kanske gör i en liten lokalförening, där styrelsen sköter kafeterian och ser till att planbokningen funkar, så gör ju inte vi.

– Så vad behövs? Det behövs för det första människor som har en förståelse för vad en föreningsverksamhet är. Det är basic. Sedan behöver inte alla ha samma kompentenser. Det är klart att allt eftersom den här organisationen växer, så blir ju till exempel en kunskap om ekonomi viktigare. Jag försöker fundera på vilka som satt i den första styrelsen som jag kom in i för en massa år sedan, och det var inte så mycket ekonomikunskap i den då, vill jag minnas.

– En annan sak som är viktig är att eftersom vi lever i beroende av politiska beslut hela tiden, så måste vi ju kunna bedriva ett påverkansarbete mot Stockholm Stad. Det är kunskaper som är viktiga. Så det kan vara lite olika. Kommunikation kan också vara viktigt. En förståelse för kommunikation.

Finns det någon kompetens som är viktiga i Hammarby än någon annanstans? Finns det någonting som sticker ut som ett resultat av hur just vi funkar?
– Det är svårt för mig att säga. Men en sak som är viktig, det är att det finns en förståelse för vad Hammarby är, vilka våra medlemmar är och vad de vill. Det upplever jag som jätteviktigt.

Om vi tittar på de här fallen då det blir nyval, ”Sulan” kom in häromåret exempelvis, hur påverkar en sådan sak hur ett styrelsearbete går till? För det är ju många namn och ansikten som man känner igen över tid och så kommer det in någon ny.
– Det är väl som i alla arbetsgrupper, att när det kommer in en ny individ, så kommer det in en ny personlighet, en annan energi. Samtidigt är det någon som har lämnat och det förlorar man då det försvinner. Det påverkar ju dynamiken i gruppen. Sedan kommer varje ny individ in med sina kunskaper och sina styrkor och svagheter, och den som lämnar tar med sig sina. Det förändrar hela tiden och jag tycker det är viktigt att ha en löpande förändring hela tiden.

Om det blir ett omval för dig, vad hoppas du kunna fokusera på under kommande år?
– Om vi går tillbaka till grunderna, så måste vi hela tiden försöka bli bättre. Att utveckla styrelsearbetet så att det blir bättre än vad det var tidigare. Att hela tiden sträva efter att bli bättre. Och där har vi, förutsatt att vi blir omvalda, börjat prata om en plan för hur vi ska ta det vidare. Och i grunden påminner väl den kanske om det tidigare.

Och konkreta åtgärder; vilka frågor kommer drivas?
– En första sak vi kommer göra, det är att utvärdera vårt eget arbete. Vad tycker vi om det som har varit? Vad har varit bra och vad kan vi förbättra? Och även sätta upp mål för vad vi vill åstadkomma. Ha ett antal punkter som är vår prioritet. Och också sätta upp ett styrelseår: vid den här tidpunkten på året ska vi göra det här, och så vidare.

Och avslutningsvis – vad är viktigast för Hammarby just nu?
– Det viktigaste är att vinna nästa tävlingsmatch.

hammarbyfotboll.se