Uefa Women's Champions League blev på onsdagskvällen klart för Hammarby Idrottsförening. Benfica blev en tuff nöt att knäcka, men över en hel kontinent finns nu de som suktar efter det talangfulla grönvita gänget från Stockholm och vad dess supportrar kan åstadkomma på läktarplats. I dag klockan 13.00 lottas gruppspelet – här är en tillbakablick på dramat i Lissabon som gjorde Bajen till ett av de 16 lagen.

Hammarby anlände till ett Portugal där höstrusket just för stunden faktiskt var mer påtagligt än där hemma. Efter att ha anlänt sent på måndagskvällen väntade ett pass på Centro de Formação e Treino do Clube, eller Benfica Campus i mer uppsluppna sammanhang. Matcherna för de äldsta akademilagen, herrarnas B-lag och damerna spelas på den av 16 sjyssta sallader på anläggningen som ramas in av två läktare. Nog märktes det att det är en gigant Bajen fick på sin lott, även om SLB inte kunnat dra några 12 000 till Estádio da Luz i ett playoff. Stämningen i spelartruppen gav en god känsla inför vad som komma skulle; både uppsluppet och fokuserat i regnet.

Medan laget och staben bodde i Seixal, en stadsdel á la Årstaberg eller Ulvsunda, så laddade förstås supportrarna upp på andra sidan floden. Medan somliga köpt dygnskort till tricken där samtliga begivenheter givetvis täcktes in av linha verde, gröna linjen, så valde andra att bege sig ut i nederbörden till fots för att flukta in torg, slott och katedraler. De fick erfara att Lissabon inte bara är en av världens äldsta städer, utan även backig; klättrade man inte med hjälp de gula spårvagnarna fordrades såväl bra dojor som kondis. Även biljettautomaterna gav hjärngympa, inte minst inför ombordstigning på färjan över Tajo-bukten.

Delar av huvudstaden bjöd dessförinnan på ett gästvänligt grönvitt välkomnande. Bland de 136 som fått tag i en bortabiljett var atmosfären lik den i laget; visst var detta något historiskt som man inte kunde missa, men nog fan skulle vi också göra allt för att lösa avancemanget. Och inte undra på det – UWCL är inte direkt skräddarsytt efter bortaresande med lottning tätt inpå speldagar och i Lissabon pågår en mässa som fördyrat boendet ordentligt. Skaran på plats var av det resoluta slaget.

Då de flesta rest ner kom påbud om förbud av införsel beträffande såväl trumma som megafon och flaggor. Antagligen finns förklaringen i Sporting-supportrars attack mot den egna truppen 2018 på just en träningsanläggning, men onekligen sent påtänkt av arrangerande klubb eller förbund. Åtminstone hade de tillresta tilldelats en bra sektion på huvudläktaren, där taket gav den alltjämt tillåtna sången goda förutsättningar. Även om det emellanåt sjöngs även bland de knappa 700 rödvita, så krävdes det oftast att speakern agerade capo, en lite udda upplevelse. Då man satt bortåt mittlinjen med hemmapublik nedanför sig, så gick det att notera hur det både muttrades och filmades längst åt höger – ett sådant följe var något nytt.

Förstås är det stundtals bra domarinsatser även på hemmaplan, men nog var det ändå smått surrealistiskt att se damlaget i en match där huvuddomaren behöll fattningen, även då hon tacklats omkull i tumultet som avslutade första halvlek. Schweiziskans rutin från matcher den inhemska herrligan var påtaglig – den på pappret bästa domaren som dömt Bajen, i klubbens största match någonsin ihop med fjolårets titelfighter. Och nog gynnade det tydligt Hammarby, som ju fallit på Tele2 Arena till rätt stor del för att portugisiskorna uppvisade en helt annan furbo, men här kunde smälla på i en helt annan utsträckning. Ändå var den grönvita läktarsektionen i uppror tio minuter in, då Cathinka Tandberg mötte Jonna Anderssons inlägg med en volley i nät men vinkades av. Efteråt visade dock reprisbilderna att även assisterande höll bra klass.

Och en självklar men likväl bra fördel lämnades fem minuter därpå åt Vilde Hasund, som tog chansen och tog sig fram centralt, hårt uppvaktad av hemmakaptenen Pauleta. Måljublet efter att Julie Blakstad tryckt dit bollen som Vilde hann peta ut till vänster… där var decibel per capita uppe på höga nivåer. I stora drag blev resten av matchen ett ställningskrig, som såg ut att gå till förlängning. Känsloläget lagen emellan var högt, vilket inte bara visade sig i det nämnda gruffet i 45:e. Hammarby frustrerade under första delen av andra halvlek motståndarna genom en förbättrad kyla med bollen, samtidigt som pressen på rödvit bollhållare var fortsatt skoningslös.

Däremot fick Benfica träff på sitt första byte, då Andreia Faria kom in på mittfältet. 24-åringen, som spelade P17-fotboll innan hon anslöt till SLB då klubben startade upp sitt damlag, matchade fysiken hos tidigare inbytta Thea Sørbo. Och överlag kroknade HIF betänkligt. Hemmalaget styrde och ställde oroväckande spelmässigt sista 20 och gick för ett avgörande. Och även om det där riktigt heta läget aldrig kom, så låg det i luften att man skulle såga sig igenom till det.

Särskilt då Eva Nyström med 87 minuter spelade kolliderade med Tamminens nedplockning av en kantfrispark. William Strömberg var långt utanför sitt tekniska område och vrålade åt målvakten att slå bollen över linjen eller få en Linnér-känning efter uppkastet – men nu var ljudvolymen från båda läktarlägren alltför hög. Bajen fick således lira decimerat i tre minuter, innan Bella Andersson kunde äntra planen – en plågsam stund. Läget släpptes emellertid aldrig till heller då.

Istället greppade Hammarby chansen som bjöds. Blakstad som varit nära att komma loss i omställningar stod för bollvinsten och Ellen Wangerheim spelade ut till Emelie Joramo – och… ja, ni vet ju. Tandberg kommer sannolikt att göra fler historiska mål i karriären, men det här avslutet skrev in henne i de viktigaste böckerna. Man kan ömma för de sjungade akademitjejer som gjorde allt för att få igång struparna på resten av åskådarna. Att både Benfica och Sporting nu slogs ut i playoff är förstås ett slag mot damfotbollen i landet, men dagen efter trängde solstrålarna åter genom molnen. Det här var knappast sista gången vi fick resa till Portugal.

För grönvitt vidkommande väntar nu de kommande månaderna ytterligare kontinentala destinationer, som även de får sina ribbor höjda sett till vad Bajen kan göra på läktarplats. Och det har pratats om bragd i playoff. Då glömmer man att Hammarby var mardrömslotten för Benfica, mer än tvärtom. Rutin skaffar man sig på resans gång och visst syntes det att redan hemmamötet gav ett extra lager skinn på näsan. Det kommer behövas framöver. Men just nu är europeisk fotboll att gratulera.

Mattias Jansson

Foto: Henric Wauge, Gualter Fatia för Bildbyrån, Peter Jonsson, Kenta Jönsson