På söndagen lirar Hammarby återigen om viktiga allsvenska poäng, då tiondeplacerade IFK Norrköping kommer till huvudstaden. Här är en titt på klubben och laget Bajen ställs mot, inför den nästintill slutsålda matchen.

Historik: Några elever vid stadens läroverk bildade 1897 en kamratförening i staden. Vid just detta lärosäte skulle forskningsresenären Sven Hedin på 1910-talet föreläsa och berätta om att Peking betyder ”Den norra staden” – och några elever började då kalla Norrköping för Peking, ett internskämt som både slog brett och höll över tid. Däremellan låg IFK på is; de ursprungliga sju flickorna och 18 pojkarna hade helt enkelt gått ur skolan och skingrats för vinden. Först 1902 tog ett annat ungdomsgäng upp verksamheten och det var också då man började lira fotboll. Under bland andra Harry Butterworth, som även tränat Bajen, vann IFK östgötska DM varje år fram till 1919, då IK Sleipner var vassare. Det var den traditionella arbetarklubben som kammade hem industristadens första SM-guld, 1936/37. Men tre säsonger därefter blev IFK allsvensk sjua och ”Randigt” degraderat.

Tronskifte och dessutom början på en era som gav två nya smeknamn – ”Snoka” för den framgångsrika scoutingen och ”Guldköping” för SM-tecknen, det första 1943 under ungerske Lajos Czeizler och de fyra raka i slutet av decenniet tack vare värvningar som Gunnar Nordahl från Degerfors och Nils Liedholm från Sleipner. Czeizler rekryterades av AC Milan och tog med båda sina offensiva ess, men en ny guldålder skulle följa, med fem guld mellan 1956 och 1963. Sedan gick det desto tyngre – länge. Åtvidabergs FF blev östgötsk dominant och given antagonist; känslorna gentemot Sleipner svalnade så pass att lagens ishockeysektioner gick samman till Vita (ännu ett smeknamn, efter IFK:s tröjor) Hästen (Odens mytologiska pålle Sleipner). ÅFF blev ju sedermera ytterligare en fallen gigant; efter att ha famlat efter en rivalitet med Örebro SK är det för väl att man nu åtminstone är i samma serie som Linköping FC på damsidan. För även om herrgulden inte duggat lika tätt i vår tid (1989, 2015) är man annars ohotade i regionen. I fjol blev IFK Norrköping elva och indraget i bottenstriden långt in på hösten.

Löpduell i Bajens 1-0-hemmaseger 1967

Vinterfönstret: IFK släppte ifrån sig ett sjok namn, däribland Kristoffer Khazeni, Isak Ssewankambo – och dansken som kommentatorerna i någon slags Motaraghebjafarpour-låsning fortsatte att benämna som Hammershøy-Mistrati, även då yttern nöjde sig med ”Vito” på tröjan. Sent inpå att fönstret slog igen blev ju också Jacob Ouro Ortmark klar för spel i Hammarby.

Sett till nyförvärv, så får man nästan räkna Kojo Peprah Oppong som ett sådant. Ghananen hann göra två cupmatcher och ett allsvenskt inhopp innan han lånades ut till GIF Sundsvall i en och en halv säsong, något som gjort 20-åringen gott – 2025 hann knappt börja innan rykten om utländskt intresse dök upp, och Oppong är gjuten i Norrköpings mittlås. Åter från lån är även Kevin Höög Jansson, balansmittfältaren som lär vara närmre spel nu än innan sin sejour i Öster, då han väl är åter efter en försäsongsskada.

Och på tal om lån är det nyförvärv som gjort klart störst avtryck under våren just ett sådant – den danske Malmö FF-yttern är uppe i fyra mål. 18-årige anfallaren Jónatan Gudni Arnarsson väntar alltjämt på sin tävlingsdebut i ”Peking”, som ju har en lång tradition av just islänningar. Och så återstår det att se vilket varvtal en nu 31-årig Alexander Fransson kan trampa igång till – guldhjälten är åter på Norrköpings mittfält efter spel i AEK, Omonia Nikosia och Odd.

Säsongen hittills: Det var en ung Norrköpingsupplaga som tog full pott i gruppspelet – 2-1 mot Karlberg följdes av desto mer övertygande vinster mot Örebro och GAIS. Det svajade rejält i kvarten hemma mot Trelleborgs FF, som avancerat dit på AIK:s bekostnad, men efter ett rött TFF-kort i 89:e och 2-1 av Jørgensen i första förlängningsminuten var saken klar. Någon semifinalseger blev det däremot inte, trots ledningsmål av Tim Prica på Hisingen. Häcken vände till 3-1-vinst.

Den allsvenska premiären mot Öster skulle bli en fingervisning om temat för säsongsinledningen för nye tränaren Martin Falks gäng – mål framåt, företrädelsevis av Christoffer Nyman, men också svängdörrar i defensiven. ”Snoka” hade bekväma 4-1 mot Öster fram till slutkvarten, då två hörnmål för nykomlingen gjorde tilläggstiden där Prica tog sitt andra gula rejält svajig. Och första bortamatchen innebar ”Tottes” 100:e och 101:a allsvenska mål för IFK 3-1-ledning med 20 kvar. Då fick AIK-publiken till ett avbrott – och sedan sköljdes Norrköping över, med upphämtning och 4-3 på tilläggstid.

Mer konventionella resultat blev det i Borås (0-2-förlust) och mot Halmstad (3-0-hemmaseger). Men sedan blev kamratmötena med Göteborg och Värnamo målrika. Oförmågan att hålla en till synes trygg ledning visade sig återigen mot ”Blåvitt”, då Nyman gjorde 1+1 på fem minuter just innan vilan. Gästerna reste sig och återigen fullbordades motståndarnas vändning i slutskedet; 2-3 i 85:e. Jørgensen såg sedan till att göra Värnamos säsongsinledning till tidernas sämsta, med två mål i 3-1-bortasegern. Närmast kommer Norrköping från en tung 0-2-hemmaförlust mot lika svajiga Häcken, inför blott 5589.

Truppläget: Höög Jansson är på g, men inte redo. Ghananske mittfältaren Stephen Bolma rehabar efter en knäskada och erfarne målvakten David Mitov Nilsson tvingades nyligen även han för några dagar sedan till operation.

Se upp med: Överflödigt. Ska vi ändå värka fram något vid sidan av kaptenens tio mål på lika många tävlingsmatcher, så får det väl bli den vitblå revanschlustan.

Läs också: ”Viktigt att ha en mentalitet som klarar av alla matchbilder” (från ifknorrkoping.se)

Mattias Jansson