På söndagen ställs Bajen mot Öster i lagens första möte på elva år. De fyrfaldiga svenska mästarna som haft det tyngre på senare år hoppas nu på ett annat utfall än de föregående två sejourerna i Allsvenskan – som båda slutat med ras ner i tredjedivisionen. Här är en närmre titt på den rödblå klubben.

Historik: Att heta ett väderstreck har gett upphov till viss syrlighet genom åren, men egentligen är namnet inte märkligare än… handbollsklubben som dom blårandiga tog över kring millennieskiftet (BK Söder alltså). Föreningen bildades helt enkelt i Växjö-stadsdelen Öster. Året var 1930 och inledningsvis hette man FF, men ganska snart kom de 56 medlemmarna på att man ville ägna sig åt annat än också; efter två år blev man en idrottsförening. ÖIF grämer sig möjligen över fusionen 1971, fem år efter att ishockeylaget hälsat på i högstadivisionen, som gav upphov till Växjö HC som efter en konkurs 1997 blev till dagens Växjö Lakers. För efter Östers storhetstid på fotbollssidan har man hamnat i skuggan av hockeyn. Växjö DFF, bildat 2014 då Östers damer som gjorde sju allsvenska säsonger tynade bort, har ju haft desto svårare i kampen om stadens gunst. Och medan det nog är osannolikt att bowlingklotet, pucken eller det röda nystanet tas upp på nytt i ÖIF, så dyker diskussionen emellanåt upp om att göra en Sirius eller MFF – och helt enkelt ångra beslutet att lägga ner damverksamheten. Det återstår att se hur saken utvecklar sig… åter till herrfotbollen.

Framgångarna tog sin början med uppflyttningen till Division 2, 1959. Den som tog Öster från tredje serienivån till allsvenskt kval var ingen mindre än Bertil Bäckvall, Enskede-grabben som varit mångårig vänsterytter i Hammarby. ”Bäckis” som även lirat för Bamsingarna var dessutom tidvis spelande tränare i Östers hockeylag, parallellt med sitt framgångsrika fotbollsjobb. Och då kvalspelet senare blev framgångsrikt hittar vi en till HIF-koppling – anfallsesset som värvades från Feyenoord och blev avgörande då ÖIF klev upp i Allsvenskan 1967 hette Harry Bild, tråkigt nog avliden för ett par månader sedan. Hans systerson Per-Olof Bild har gjort flest matcher av alla i den röda tröjan – denne P-O är i sin tur pappa till förre Hammarby-mittfältaren Andreas.

Harry Bild i aktion mot Bajen i vårmötet 1970

Öster tog 1968 guld som allsvensk debutant, en bedrift man än i dag är ensam om. SM-tecknet (bärgat på målskillnad då fyra lag landade på samma poäng) blev startpunkten på en fantastisk era för ÖIF – en profilstark sådan. Och jodå, vid sidan av målspottaren Jan "Lill-Damma" Mattsson och Guldbollen-vinnaren Tommy Svensson, sedermera förbundskapten, hittar vi också Anders Linderoth – mittfältaren var ofin nog att avgöra cupfinalen på Söderstadion 1977, mot Hammarby som han ju senare skulle träna framgångsrikt. Och cuptiteln fick det att lossna – efter ideliga mindre ädla medaljer tidigare under 1970-talet så kom ytterligare tre SM-guld kring decennieskiftet. Klubbar som Barcelona, Roma och Bayern München gästade Värendsvallen i kontinentala tävlingar där genombrottskeepern Thomas Ravelli dock aldrig förmådde hjälpa Öster att gå långt.

Öster har en ovana att fira mot Hammarby. Här en glimt från slutomgången 1981, då Växjö-publiken nog kunde leva med 1-3 – guldet var redan klart. Även bilden överst är från en slutomgång, 2012 då blivande Bajen-profilen Johan Persson var brysk vår kanadick och när Öster redan gått upp i Allsvenskan.

I våra dagar har det alltså gått tyngre. Symptomatiskt blev hemmamötet med AIK 1992, i den kortlivade mästerskapsserien, då just Andreas Bild sköt i målets hjulstag vilket domarteamet inte uppfattade – istället gick guldet till ”Gnaget”. Öster ramlade sedermera ur Allsvenskan 1998 och blev ett jojo-lag. Än värre blev det 2006 och 2007 – två raka nedflyttningar. Den trista bedriften skulle rentav upprepas 2013 och 2014; medan Bajen äntligen lämnade Superettan gjorde ÖIF detsamma efter kvalförlust mot landskapsrivalen Jönköpings Södra. Efter många om och men är det nu återigen dags för spel i finrummet – och match mot Hammarby.

Vinterfönstret: Det tog till största delen en viss Jesper Jansson hand om – innan han lämnade för IFK Göteborg, efter blott ett drygt kvartals sportcheferi i klubben där han slog igenom som spelare. Kvar från laget som spelade upp klubben är rätt många, och visst finns det också allsvensk rutin i truppen, men främst från spel de nedre tabellregioner där Öster lär husera. Ett undantag är Vladimir Rodić, som dock stundtals haft det knepigt med speltid.

Det största tappet blev målfarlige Adam Bergmark Wibergs beslut att casha in i sydkoreanska Chungnam Asan. Jesper lyckades heller inte få sonen Kevin Höög Jansson att stanna efter en fin lånehöst; den defensiva pjäsen är åter i Norrköping där han dessvärre långtidsskadades direkt. En av de man snarare släppte iväg är Theodor Johansson, som lirade P19-fotboll med Bajen och anslöt till Öster från HTFF för tre år sedan. Kantspelaren finns numer i Östersunds FK.

En tänkt spetsvärvning blev Noah Söderberg, som lirat skapligt mycket i Elfsborg under den femårsperiod men inte riktigt tagit en ordinarie plats på mittfältet i Borås. Tillför rutin på mitten gör Daniel Ask, som gjorde en kort sejour i ÖIF för decenniet sedan och närmast lirade allsvenskt för Västerås SK. Solna-bördige och Sirius-bekante anfallaren Christian Kouakou återvände till serien efter en vända i Turkiet, medan ytterbackarna Dennis Olsson och Axel Lindahl hämtats från Helsingborg respektive Häcken. I offensiven är 23-årige Matias Tamminen från Inter Åbo ny.

Danske 27-årige mittfältaren Magnus Christensen som anslutit från Stabæk är väl den mest meriterade värvningen med många år i Aalborg bakom sig. Det är emellertid en västafrikansk 19-åring som utmärkt sig mest. VSK-anhängarna åkte på en ny smäll efter nedflyttningen då klubben inte lyckades behålla offensive Youssoupha Sanyang trots köpoption. Gambianen som fotbollsfostrats i senegalesiska Teungueth FC lyckades istället Jansson lägga rabarber på, och han är redan en attraktion i Allsvenskan.

Säsongen hittills: Öster gjorde en resultatmässigt ojämn försäsong där klara segrar mot BP och AIK dock gav visst eko. I cupen var man tre plusmål ifrån att snuva blivande finalisten Häcken på gruppsegern, men trots en 3-0-bortaseger mot Sirius och 1-0 mot Helsingborg blev förlustsiffrorna i den inledande 0-3-matchen på Hisingen avgörande. I den allsvenska comebackmatchen räckte inte ens tre rödblå nickmål till tre poäng. 4-2 och 4-3 åkte upp på Parkens tavla då Mattis Adolfsson, egenfostrad och två meter lång mittback, knoppade dit hörnor – men Öster kom inte hela vägen ikapp. I hemmapremiären fick man däremot revansch på Häcken; 2-0 inför 7871 på en något för stor Visma Arena där man spelar sedan 2012.

Närmast kommer laget dock från fyra poäng- och mållösa matcher där man inte minst haft det riktigt tungt i slutminuterna, i tre raka 0-1-torskar. HBK avgjorde i 94:e i Halmstad innan AIK kom och gjorde detsamma i 80:e – och borta mot Djurgården kunde blåränderna göra sitt 1-0-mål i 87:e. Öster höll senast emot skapligt och var heller inte ofarligt offensivt borta mot ett fullständigt piskat mästarlag, där MFF:s segersiffror hölls nere till 2-0.

Truppläget: Öster-anhängarna tycks räkna bort Mjällby-bekante serbiske mittbacken Ivan Kričak, som tvingades kliva av i Malmö. Man har inte hunnit dra på sig någon avstängning.

Kompisar från förr: Flertalet, även Rodić åsido. Inte minst är ju mittbacken Kingsley Gyamfi på lån från Bajen – senast svarade han för en fin insats som balansmittfältare. Här finns även P19- och Frej-bekante kreatören Albin Mörfelt och målvaktstalangen Lukas Pihlblad som blev kortvarig i just P19 och HTFF, där han lirade i fjol. Och så understryks P19- och Frej-känningarna av att Martin Foyston är huvudtränare. Engelsmannen fanns alltså på Årsta för fem år sedan och har därefter varit assisterande i Finlands U21-landslag och Häcken.

Se upp med: Sanyangs frejdighet och Adolfssons huvudspel i all ära… man måste ändå varna för Alibek Aliev. 28-åringen föddes i ryska Machatjkala, men växte upp i dalsländska Bäckefors. Som tonåring värvades han från Elfsborgs akademi – av CSKA Moskva. Sedermera var han på god väg att bli en lika generisk Superettan-anfallare som undertecknads stora favorit Dragan Kapcevic, men istället såg han i fjol till att genom 16 pytsar nå Allsvenskan med Öster. Han blev till på köpet målskytt i sin hemmadebut på serienivån.

Mattias Jansson