Åsikterna är krönikörens egna och behöver inte stämma överens med Hammarby Fotbolls hållning.

Du har garanterat sett dem – kanske live från en luftballong över Masai Mara, eller på något naturprogram på teve: Gnuerna. De rusar i flock, inte sällan med lejon på tryggt avstånd spejande efter de svagaste individerna, fram och tillbaks över savannen. Följer ledaren, byter tvärt riktning och rusar åt andra hållet. Det är ingen djävla ordning på gnuer. Gnuer har ingen strategi. Gnuer är känslomässiga, och saknar egen reflexion och klangbotten. Gnuer TROR inte på det. Eller jo. I sådär tjugo sekunder. Därefter tror dom på någonting annat. Gnuer är en hållningslös pöbel, som grupp betecknade.
Ibland, när jag funderar över var just ”mitt” bajen befinner sig, inser jag hur jag mot min vilja och övertygelse börjar likna en gnu.

Och på sätt och vis kan man konstatera att det är mänskligt att gnua. Vad fan VET vi egentligen om någonting? Vi lär oss litet eller mycket i skolan, som sedan blir ett fundament för hur man tolkar resten av livet i kombination med vad alla nya erfarenheter antyder om sanningen. Men vad VET man? Hur ska man kunna lita på någonting annat än hur det känns och vad ens egna ögon just bevittnar? Vaddå ”vatten består av väte och syre”? HUR djävla DÅ? När man jobbar på aktiemarknaden blir man en gnu, låt vara i churchdojor och kritstrecksrandigt. Köp tillväxt, köp bank, köp cykliskt, köp extremt högbelånade fastighetsbolag som drivs av folk med maffiametodskopplingar. SÄLJ allt! Avgå, djävla bankledning!

När jag ser en bajenmatch förvandlas jag till en grönvit gnu. Full fart fram och tillbaka: vi kan inte försvara, inte passa, inte anfalla, inte pressa. Eller… jomen vänta nu. Dubbla derbyvinster och Mjällbykross: vi kommer att jogga hem GULDET. Eller, men vad fan? LÅNA ut vår 500-miljonerskille till något trappistölskolkande musselmumsarlag i utlandet? Helvete, AVGÅ alla! Var lade jag banderollfärgerna och hästhuvet? Är det hästhuvet som luktar? Nähä, det var förra helgens matchkläder: sexdygnslagrad Kir-spill med hänförande toner av Kebab. Mhmmm. Vi har en strategi. Vi har en styrelse med många år på positionerna. Vi har en ledning som sliter dygnet runt för att leverera. Vi har utförare. Vi har folk som tänker stora tankar. Och vi har den gemensamma, samlande urkraften i allt vi kallar Bajenland. Samt en tåglast med kosing. Till och med en GNU borde tro på det.

Men… så trillar man ner i tvivelsfällan och rusar åt andra hållet. En missad passning, ett under fjöliga omständigheter insläppt mål och slutsatsen blir något random i stil med ”Det är dags att byta tränare, hur FAN kan man inte spela med våra två mest rutinerade backar”. En match där målchanserna haglar men ingen boll får rassla, och slutsatsen blir… ”och ändå sitter den där djävla Yxan och käkar sig fet på Foie Gras och häver Moet hela dagarna. Med sin STAB av fakking videoanalytiker”. Hur frigör man sig från sin inre gnu? Jag har inte en aning. Men jag har ändå börjat KBT:a mig genom att försöka identifiera NÄR förvandlingen inträder. Känslan av dum-horn som växer fram i pannan är en ”dead giveaway”. Då får man backa från situationen, försöka fjärma sig från sekunden och låta gnujorden passera. Därefter vänder man sig om, och där gnuerna stormat fram … finns ingenting kvar.

…förutom VI som ÄR Hammarby! Skål!

Hans-Olov Öberg

Foto: Bildbyrån